Tilda B

Jag är ledsen för vad som hänt, det var inte meningen att det skulle bli såhär,
du e en av få människor jag mött med ett så stort hjärta o en sån djup förståelse för människor.
Du stod med fötterna på jorden.
Vi hade riktigt fina stunder ihop och vi hann med en väldig massa under vår tid.

Allt gick för snabbt, jag blev blixtkär i dig o din personlighet, o ingen av oss kanske riktigt tänkte igenom flytten en extra gång. Jag har aldrig tagit ett sånt här svårt beslut i hela mitt liv, det var inte lätt.

Jag är väl självisk när jag säger att jag behöver egentid för mig själv, komma igång med mitt eget vuxenliv innan jag börjar dela det med ngn på allvar. Jag är verkligen så fruktansvärt ledsen att det blev just du, du som fick ta den smällen. För du var inte värd den! Du e en sån fin person!

Men min självkänsla växer inte utan mitt eget stöd, och det har jag inte. Inget självförtroende, inget jobb, ingen utbildning, inget eget hem. Jag har inte hittat en stabilitet i mig själv, då är det svårt att hitta den med ngn annan. 

O innan jag har prickat av allt det där så är jag inte mogen. Jag ville vara, för jag älskade dig, jag ville vara redo för att ta det stora steget ut i vuxenlivet. Men verkligheten hann ikapp mig, fick tag i mig o fällde mig.

Jag glömmer dig aldrig, du kommer alltid finnas i mitt hjärta.
Jag tänker på dig varje minut och hoppas du klarar dig, jag vet att du gör det, för du är stark. Du kmr få allt på min checklista före mig, det vet jag! Du har en större pli på dig själv! Jag tror på dig! Jag vet att du lyckas! ♥